Pixi 31.7.1992-3.3.2008
Söndagen var verkligen svår för mej... visste att min katt Pixi som bodde hos morsan var i dåligt skick. Morsan sade att hon riktigt inte åt på veckoslutet, bara drack. Jag var så feg att jag inte vågade besöka morsan, för jag ville inte se min katt i dåligt skick. Hade nog dock noterat själv att den blev lite sämre och sämre. Hade syrrans barn här natten mellan lö och sö, och de for till morsan efter att syrran hade hämtat barnen... När jag sen frågade på kvällen hur Pixi mådde, sade hon att inte så bra, vilket var ett svar som jag nästan väntade. Ringde morsan och hon sade att nog skulle det ju vara sorgligt att avliva katten, men att det är lika sorgligt att se på den när man märker att allt inte är väl. Senare på kävllen gjorde jag beslutet att inte den skulle behöva lida... det var säkert mitt livs svåraste beslut. Fast hjärnan sade att det är för allas bästa, kunde jag inte något åt känslorna... jag stortjöt i ca 5 min, kunde inte hejda mej, det var nästan skrämmande. Resten av kvällen var jag bara ledsen. Syrran hade tidigare sagt åt morsan att när den dagen kommer så ställer hon upp, eftersom hon har bil. Hon lovade det på söndagen också. Kl 17.30 på måndagen den 3.3.08 fick jag meddelandet av syrran: Pixi sover nu. Hade helt ok dag igår och idag, men nu när jag skriver detta blir jag väldigt rörd, tårarna rinner ner för kinderna när jag skriver detta och jag funderar om det var fel av mej att inte ta farväl av katten med att besöka den före den gick i evig sömn. Tänkte bara då att jag ville ha så bra minne av den som möjligt. Pixi skulle ha fyllt 16 år den 31.7. så den var ju nog gammal. Den var dock nästan den piggaste av dem alla... morsan har Pixis bror och stora syrran har dens syster. Brorsan har Pixis mamma. Lilla syrran hade mostern till Pixi, men hon måste avliva den den 31.7.07, alltså på Pixis födelsedag.
