Varför tar man åt sig alltid emellanåt, om det blir sagt ngt negativt... jag är i alla fall en sån person att jag tar det verkligen personligt. Vi hade möte på jobbet idag och det sades i förbifarten att L och jag borde mera delta i andra uppgifter, vi har ganska mycket jobb med att sitta vid datorn.
Jag tänker direkt att okej, jag sitter inte mera och gör det som jag brukar, men vem gör det jobbet då? Och jag som ändå brukar göra mycket längre dagar än de flesta på mitt jobb, jag säger inte att jag är nära på den enda, men kommer säkert i normala fall upp i topp 3 eller 4. Jag blir ganska sårad av att höra sånt. Jag vet också att det kanske inte menades så som jag känner det, det blir alltid så dramatiskt i mitt huvud.
Jag vet att jag inte tar det så hårt i morgon.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag är också sån.
Allt blir så dramatiskt i mitt huvud.
Man får försöka skaka av sig det..
Skicka en kommentar